Upptäck Stockholm!

Upptäck Stockholm | Allt du behöver veta om din huvudstad

Vilken arkitekt har ritat Nationalmuseum?

Tidigt 1800-tal var åsikterna och förslagen kring hur Nationalmuseum i Stockholm skulle se ut många. Så vilken arkitekt har egentligen ritat Nationalmuseum?

Nationalromantikens era på 1800-talet väckte starka känslor, och i Sverige ledde det bland annat till att riket fick ett helt eget museum som skulle visa upp vad vår nation stod för.

I slutet av 1820-talet tog politikern i riksdagen upp frågan om ett svenskt nationalmuseum för första gången. De politiker som var för ett nytt stort pampigt museum hade fått inspiration från liknande byggnader med museer från tyska München, men även på närmare håll som Köpenhamn. Det var viktigt att manifestera vad den egna nationen stod för.

När förslaget om den nya byggnaden så kom upp för första gången som en motion i riksdagen avslogs den. Andra lösningar diskuterades istället. Först på 1840-talet bestämde ledande politiker att den nya byggnaden skulle bli av. Från början skulle den omfatta många olika verksamheter som Livrustkammaren, Kungliga biblioteket, kungliga klädkammaren med flera.

Tidigt ett kungligt museum

Nationalmuseum sågs då som ett kungligt museum och var sin tids största och mest kostsamma byggprojekt. Det tog också omkring 50 år att färdigställa museet från idé till färdig byggnad. Från början fanns idéer om att museet skulle ligga intill slottet, eller till och med ingå som en del av det kungliga slottet. De fyra olika stånden, eller klasserna i samhället, hade olika åsikter. Adeln och prästerna var för ett nytt nationalmuseum medan borgare och bönder inte var lika intresserade.

I dag känner många igen den välbekanta Nationalmusembyggnaden på Södra Blasieholmen, vid hamnen. Men var museet skulle stå var hett omdiskuterat redan från början. Förslagen på vem som skulle rita museet likaså.

Ett av förslagen handlade om att låta Karl den XIII:s torg hysa byggnaden. Det torg som i dag är Kungsträdgården och mest känt för sina vackra rosa körsbärsblomningar på våren. Andra förslag var som sagt i närheten av slottet, men även Helgeandsholmen och Humlegården.

Översiktsbild över Stockholm

Planer på ett vitt palats

Ett av de mest kontroversiella förslagen var att placera byggnaden på den så kallade Kungsklippan. Museet skulle då ligga högt placerat och den visionen syns på en målning av Carl Stefan von Bennets från mitten av 1840-talet. Ett stort vitt palats skulle torna upp sig med kupoler på taket. Upp från Klara sjö skulle fria trappor gå, byggnaden hade hörntorn och flyglar som sträckte sig i olika riktningar. Diskussionen om placeringen slutade med att valet till sist föll på Blasieholmen, den hette då Kyrkholmen.

Prestige för ung arkitekt

Den som fick uppdraget att forma byggnaden var den unge arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander som redan kommit med ett förslag som såg ut som ett två våningar högt palats från renässansen. Ett par våningar var dock allt för lite för en byggnad av den här kalibern, så byggnaden fick bli större.

Till slut blev det beslutat att den tyske arkitekten Friedrich August Stüler skulle stå för utformningen av byggnaden och för arbetet på insidan fick Fredrik Wilhelm Scholander anlitas. Den senare var bara 27 år gammal.

Byggnaden invigdes så i juni 1866 i samband med Stockholmsutställningen. Nationalmuseum är i dag en byggnad som ägs och förvaltas av statens eget fastighetsverk. Det är i dag ett byggnadsverk av riksintresse. Under 2018 var museibyggnaden stängd för en omfattande renovering. Nationalmuseum skulle rustas upp och återinvigdes oktober 2018 samma år.

8 jan 2020